Mina mamelucker blev sålda direkt, och dessutom för mer än jag ville ha för dem! Känns fantastiskt bra att jag håller på att ordna upp min ekonomi och att min kreativitet och mitt pyssel kan hjälpa till med det. Jag börjar närma mig slutet på ihopskramlandet till skatten, och det är så skönt att se siffran stiga. Dessutom är jag ännu mer pepp på att sy nu, när jag vet att det finns fina människor där ute som tycker om vad jag gör^^
Jag håller på att ta itu med mitt bloggande, eller mitt skrivande överhuvudtaget, trots att jag inte har så mycket till ord. Det är mest att tvinga dem att komma just nu. Is working on it.
Det är natt och det har varit månförmörkelse, men jag lyckades inte få en skymt av den, vilket gör mig rätt besviken.Jag borde väl strax krypa till kojs med boken jag håller på att läsa, Snow White and Rose Red, av Patrica C. Wrede, men jag har påbörjat en lista på de böcker jag läst iår. Om jag inte har missat någon, så är det 14 stycken hittills. Mitt nyårslöfte till mig själv är att åtminstone hålla koll på vad jag läser. Jag borde kanske föra en läsdagbok över dem. Eller, stryk kansket, jag borde verkligen föra dagbok över dem. Vad gör jag med all min tid egentligen? Jag har så mycket mer tid än jag egentligen tänker på.
Jag önskar mig en struktur. Jag önskar att jag slapp dagar som är så meningslösa som den som just passerat. dagar som mest går åt till slösurfande och ingenting annat. Skulle vilja ha ett jobb eller kunna plugga. Jag är sjukskriven till maj nästa år och efter det har jag funderingar på att gå psykologprogrammet. Om jag mår tillräckligt bra, vill säga. Jag tror iallafall att det skulle kunna vara någonting för mig. Jag är intresserad av människans psyke och lidande, jag är duktig på att plugga när jag vill, och det är flera som sagt till mig att jag har god hand om dem. Kanske inte för inget som de vänder sig till mig när jag mår dåligt. Vi får se hur det blir.
Igår gjorde jag knappast mycket då heller, men jag låg på min säng och var medvetet närvarande, och tänkte: det kan vara såhär. jag behöver inte prestera något. Jag kan stanna i det här, bara finnas.
Och det är ju det viktigaste; att bara finnas.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar