Lördag: Hos Lancelot och försöker redigera romanen. Jag läser research och mina egna ord och helst vill jag spy, helst vill jag elda upp allt jag själv har skrivit. Jag ser mig inte som författare längre. Jag undrar vad som hände. I somras sida efter sida på en novell,men jag själv som dör i takt med nanowrimon. Jag ser mig inte som författare längre. Jag tror mig inte vara kapabel till att fullfärdiga en roman. Mina drömmar som vingklipper sig. Jag försöker tysta kritikern inom mig, men den skriker bara högre och högre och det gör mig ledsen att så många lovat att ta sig igenom mina ord och ge mig den feedback och motivation jag känner att jag behöver,men att alla förblir tysta. Somnar med stesolid och trygghetsfamnen och vaknar tydligen och skriker mitt i natten av mardrömmarna.

Söndag kväll:
fortfarande i tryggheten, dricker kaffe i prinsessmugg, bubbelgumsparfym, rosa mjukisbyxor och ljuslila myssockar med stjärnor. Älskling fick de svarta jag köpte. Och faktumet att jag köpt allt på Ullared tar inte bort sagorna eller glittret. Den här vintern tänker jag låta vara mer rosa och mer vacker än någonsin