Olyckssyster

Jag följde med Linn till psykakuten igår, och efter flera timmars väntan blev hon slutligen inlagd. På senaste tiden har hon bara mått sämre och sämre, och en inläggning var nog det bästa för henne. Jag hoppas hon mår bättre snart.

Idag hade jag lite planer på vad jag skulle ta hand om. Jag har till exempel fortfarande inte betalt hyran, har lite att diska, och sopor att ta ut, samt de kartonger jag rensat ut som bara låg och tog plats under sängen och som är onödiga att behålla. Jag vet inte hur mycket som kommer bli gjort, eftersom jag vaknade med fruktansvärd ångest efter att ha drömt mardrömmar. Jag har ätit min sömnmedicin de senaste dagarna, och de ska även ha antidepressiv effekt. Jag får ju dem eftersom jag drömmer så mycket mardrömmar, men den enda skillnaden de gör för mig är att jag blir tröttare. Har i alla fall tvättat mitt ansikte. Jeey, seger. Eller inte. Men just nu sitter jag i nattlinne och väntar på att mitt te ska dra klart, och att jag ska orka ta mina morgonmediciner. Ville ska komma hit lite senare, och det känns skönt. Sedan ska vi kanske hälsa på Linn, beroende på hur jag mår och vad klockan är när han kommer hit. Jag vill så gärna skriva, men känner mig både rastlös och har ångest, så jag kommer inte särskilt långt. Jag har försökt att läsa lite på min nano, för att se om jag behöver utveckla saker, hur jag ska få den att fortsätta, färdigskrivna, lösryckta stycken att hänga ihop och kapitel att avslutas, men jag har inte läst många sidor. Jag har också försökt läsa lite i boken jag läser nu, en roman av Caroline Kraus, en självbiografi vid namn (tam tam tam) Borderline- en sann berättelse om gränslös vänskap men när Caroline testade extasy orkade jag inte läsa vidare, inte just nu.

Stopp där, eftersom Ville kom över. Vi duschade, blekte mitt hår och lagade mat innan vi begav oss bort till Östra sjukhuset för att hälsa på Linn. Hon var trött och medicinpåverkad och det gör ont att se min prinsessa sådan, men jag hoppas att hon blir bättre av inläggningen och det känns tryggt att hon får vård nu och inte är en fara för sig själv. När vi kom hem till mig höll min laptop på som vanligt, dvs. så som den gjort den senaste veckan, att man bara behöver nudda sladden så är den helt plötsligt urkopplad enligt datorn. Vi myste lite och när jag sen skulle spela en låt för Ville hade datorn inget batteri, och det hjälpte inte hur man vände och vred på sladden, det kom ingen ström. Resten av kvällen satt jag och letade efter kablar på internet, men hittade ingen som verkade passa. Nu är jag ju väldigt oteknisk, men jag är inte helt dum och jag var så förtvivlad över att det kanske inte var sladden utan Villes lagning av datorn som felade. Slutligen somnade jag och det som står innan det här stycket utspelade sig alltså igår. Min plan var att gå upp tidigt idag, och gå och fixa med datorn innan psykologen, men jag försov mig naturligtvis och hade inte mycket tid på mig att göra mig i ordning, så jag har fortfarande inte tagit mina mediciner eller borstat tänderna.

Först gick jag till Kjell o co, eftersom de borde ha en billigare variant av den strömadapter jag har, men de sa att den som egentligen hörde till min dator utgått. Dock hade de en annan som han trodde skulle fungera, och han kopplade in den och sa att ja, den indikerar ström, så den fungerar, men allt datorn gjorde var blinkade som den gjort förut, när den inte ens var inkopplad i något. Han trodde då att det var datorn det var fel på, och ganska ledsen gick jag bort till Onoff eftersom de om någon borde ha min sladd, då jag köpt datorn där. Jag fick service direkt och fick inkopplat en ny sladd, som hör och häpna gjorde att datorn startade. En sådan otrolig lättnad det var att det var sladden och inte datorn det var fel på! Min plan b hade varit att köpa en ny dator på avbetalning, men fåfäng som jag är tycker jag att min laptop Lucy är finare i färgen än den Asus eee jag skulle köpt istället, och det känns fortfarande tråkigt att köpa en helt ny dator när jag bara haft min i drygt ett år. Jag behövde inte ens betala något idag, för jag sa att jag har ont om pengar, och han som betjänade mig fixade genast ett Onoff-kort åt mig, vars innebörd jag måste kolla upp ordentligt, men jag kommer få en faktura hemskickad iallafall och slipper tänka på pengarna nu. Det första jag gjorde efteråt var att gå och köpa cigg, powerking och en lagom stor Hello Kitty-neccessär att ha sladden i när jag transporterar datorn, så att det inte ska gå hål på den igen.

Jag har nyss pratat med Linn och hon blir eventuellt utskriven onsdag i nästa vecka. Jag tror det är bra för henne att stanna ett tag, och hoppas att den tiden ska räcka och att hon inte mår sämre av att vara med andra som mår dåligt, för det kan lätt bli så. Nu sitter jag hemma och jag gör inte det jag skulle göra idag, dvs. ringa de där samtalen. Jag tyckte att klockan blivit lite väl mycket redan, så istället ska jag duscha, färga om mitt hår, ta ut sopor, diska och leta upp papperna jag behöver för att kunna ringa. Svårt att ringa banken utan att ha telefonbankskoden tex. Jag är väldigt glad och lättad just nu, och förhoppningsvis kommer det snart upp lite bilder på bloggen igen. Jag har fotograferat min inspiratinsvägg vid skrivbordet och planerar att ta lite mer foton på mina senaste inköp och på rummet när här är mer städat. Nu ska jag nog hoppa in i duschen så jag kan färga mitt hår. Ta hand om er allihopa!